I går blev jag äkta ålderspensionär efter att under de senaste sex åren ha hankat mig fram på sparade medel. Beskedet från Försäkringskassan var väntat dystert. Det blir inte mycket att leva på när besparingarna har tagit slut, men å andra sidan var det inte planerat att jag skulle leva så här länge. Efter sommaren ska jag undersöka möjligheterna till ett deltidsjobb med ett par tusen per månad som välståndsbidrag och kreativitetsförsäkring.
Tillhör jag nu en utanförskapsgrupp?
Ska jag sätta mig ned och vänta på färjkarlen Karon, eller ska jag hissa segel och sätta kurs mot en ny karriär?
Först ska jag besöka arbetsförmedlingen och undersöka alla förmånliga villkor som gäller när en ålderspensionär ska ta anställning.
