Gårdsstädardag

Klicka på bilderna så blir de tydligare

I går träffades massor av oss kattugglor och städade vår egen lilla park i Kattugglans bostadsrättsförening. Vädret var som vanligt helt fantastiskt.

Ordförande Per i mitten på den nedre bilden satte en kratta i handen på mig. Den lade jag över axeln och linkade omkring i fyra timmar sysselsatt med att se ut att vara sysselsatt.

Föreningen bjöd på Lithells burkvarmkorv som är suveränt god.

Märkligt nog känns foten nästan bra i dag och nu blir det förberedelser till grillfest med barn och barnbarn:

Kattugglan på den övre bilden deltog inte men hennes glada hoanden kan du höra varje vardag i P1 12.10 när Vetandets Värld börjar.

Äntligen!

Det har varit en tung tid på många sätt de senaste veckorna. Tungt att andas och tungt att gå. Svårt att sova och tungt att vakna. Städningen har blivit eftersatt och dammråttorna har haft glada dagar.

Eftersom jag tycker att min medicinordination också är tung, ringde jag Sjukvårdsupplysningen 1177 och jämrade mig, men fick under samtalet klart för mig att mina förväntningar på fysisk status är orealistiska med tanke på den medicinska historiebok som jag skulle kunna skriva.

Människorna på 1177 är underbara.

Min kropp är sliten av alla slags krämpor och brutna ben. Min biologiska ålder är antagligen avsevärt högre än den kalendariska. Plötsligt kändes det konstigt nog lättare och nu ska jag fixa lunch för att orka med en ordentlig fotosafari per velociped resten av dagen. Jag ska förutom mitt digitala underverk, ta med mig den gamla analoga utrustningen med upp till 1600 mm tele (konverterat från 400) och makron. Naturen ska återerövras!

Majblommeslips på!

Bakslag

I går på långfredagen var det kört igen: När jag kom hem kunde jag knappt få av mig höger känga på grund av att foten svullnat och under natten kändes det som om det brann i foten.

I dag blir det raggsockor i stället för skor.

Giktbesvären avtar

Sedan den tjugofjärde mars har jag inte kunnat ha en sko på höger fot på grund av kraftig svullnad och ömhet. De senaste dagarna har jag begränsats till stora kängor och sandaler med modifierad framdel, men i dag blir det bekväma Eccodojor igen eftersom jag i morse utan problem kunde ta på toffeln på foten för första gången på nästan tre veckor.

Gikt

Gikt är något som jag har förknippat med gamla knotiga människor och nu är jag där.

Det började för några veckor sedan med att höger stortå kändes avdomnad och stel varje morgon.

Måndag morgon för åtta dagar sedan, vaknade jag av att det gjorde riktigt ont i tån. Den dagen skulle jag göra ett tremånaderstest med Stina på Rehab och frågade henne om vad det kunde vara. Gikt eller en skadad muskelkapsel efter för hård stretchning, var hennes tips och jag genomförde rehabgymnastiken måndag och torsdag trots smärtan. Under lördagen började smärtan sprida sig till hela foten. I förrgår söndag gick jag tipsbingo 2,5 km i Bredsands oländiga skogsterräng och natten till måndag blev svår. Jag besökte husläkarcentrum och fick diagnosen gikt.

Den gångna natten sov jag inte ens en minut eftersom det kändes som om foten brann och nu väntar jag bara på besked från läkaren om vilken smärtstillande medicin som kan rekommenderas med tanke på övriga hälsoproblem.

Läs om gikt:
1177.se
Netdoktor.se
Vårdguiden.se
Nya rön tyder på att C-vitamin kan ha god effekt, vilket också läkaren tipsade om.

Det tar emot

Klicka på bilden och läs texten på det blågula bandet framför min datorhörna.
De senaste träningspassen har varit väldigt jobbiga och jag har stretchat för hårt så att en muskelkapsel har kraschat bakom höger stortå.

Tremånadersprovet med Stina, var identiskt med det första och det är en klar förbättring med tanke på att jag hade svårt att gå för smärtan i foten.

Mina knän viker sig bakåt för långt så att de låser som på en häst. Det är resultatet av en machogrej för tolv år sedan då jag skulle bära ett tungt skåp uppför en spiraltrappa. Skåpet fastnade och jag tog i tills det brast i båda knäna. Knäna skulle opereras och jag fick elterapi för att lindra smärtan innan operation. Fyra elektroder stacks i runt varje knäskål och ström kopplades på. Tyvärr blev det för mycket ström och för lång tid så att jag stod där med fyra såriga kratrar runt vardera knäskål och ännu värre smärta.

Det blev kryckor ett halvår med infekterade knän som inte kunde opereras. Under tiden kortades hälsenorna så att jag knappt kunde gå när knäna var läkta. Det blev ett intensivt cyklande till dess att musklerna byggdes upp igen och muskelvävnader byggdes upp runt knäskålarna så att operationen kunde glömmas, men det blev alltså överslag i knävecken vilket komplicerar de gymnastiska övningarna.

Gymnastik för gubbar

Tre månader får jag delta i sjukhusets rehabgymnastik och nästa vecka är det bara en månad kvar. Jag kommer att sakna gemenskapen med de andra glada gubbarna Hasse KG och de övriga, men kanske går det att hitta nya jympakompisar.

De ständigt entusiastiska sjukgymnasterna Monica, Karin & Co förtjänar medaljer för att de har satt fart på gamla trötta kroppar.

Eftersom hoppandet och skuttandet på Rehab, har blivit ett beroende, kommer jag att fortsätta med Startjympa på Friskis & Svettis.

Märkligt nog har jag gått upp tre kilo och minskat midjemåttet med tre centimeter under de här två månaderna, men det lär bero på att jag har börjat återutveckla muskler.