Förmaksflimmer - En folksjukdom

Klicka på bilderna så blir de större

I förrgår läste jag i SvD om förmaksflimmer, en åkomma som jag regelbundet drabbades av  från det att jag fyllde 30 år tills dess att jag bestämde mig för att flytta från Täby till Enköping vid drygt 60. Det sambandet kan jag inte verifiera, men jag vet att min arbetsrelaterade stress var påtaglig under de åren.

Kanske blev elräkningen efter alla mina elkonverteringar för stor för Danderyds sjukhus för vid sekelskiftet blev jag kallad till en ordentlig genomgång under en vecka när jag var frisk och utvilad.

Under den veckan gjordes stresstester på hjärtat och olika botemedel testades. Jag fick en kombination av Tambocor och Emconcor och har sedan dess haft tio besvärsfria år.

Allt om förmaksflimmer

1177 - Vårdguiden - Läkemedel - Flimmerrapporten -

Eftersom risken för återkommande besvär, ökar med min tilltagande ålder har jag sedan ett halvår tillbaka förändrat min livsstil totalt. För att slippa besvär som resulterar i EKG-diagram som ovanstående, har jag skaffat bra skor som möjliggör långa bekväma promenader.

Jag har börjat äta klokt och slutat helt med Guinness vilket har gjort att jag minskat min vikt från 92 till 68 kilo vilket är stabilt sedan en månad. Detta gör att jag åter kan använda min fina skidutrustning nu när snön snart lägger sig.

Jag går till seniorgymet minst två gånger per vecka där jag kör cykel fem minuter 25 kmph med belastning 3 av 10. Roddmaskin med 80 % belastning fem minuter. Benpress 10 x 100 kg i tre omgångar med kort vila mellan. Hantlar 8 kg 10 x 3 repetitioner. Armstyrkemaskin drag 10 x 80 kg tre sekvenser och press 10 x 60 kg i tre sekvenser. Medan jag köar för maskinutnyttjandena kör jag dragband enligt scmemat på bilden plus en övning där bandet fästs över huvudhöjd. Med ryggen mot väggen gör jag 20 riktigt tunga tänkta omfamningar av drömkvinnan (i min fantasi)

De dagar jag inte går till gymmet kör jag dragband hemma med det kraftigaste band som Intersport hade att erbjuda. Svart med gröna handtag.

Resultatet då?

Jodå, efter sex veckor har musklerna i armarna blivit hyfsade, men benmusklerna behöver mycket hårt arbete innan jag blir nöjd.
-

Musklerna börjar återvända

För några månader sedan hade jag gått ned 25 kilo genom ändrad kosthållning och mycket motion men utan muskelträning. Konditionen var utmärkt men musklerna hade försvunnit.

Nu har jag använt det kraftigaste dragbandet fyra dagar i veckan och kört hårt på gym två dagar. Söndagar är vilodagen tills vidare.

Det gör ont att spänna musklerna så här men det känns bra att de finns där.

Nu är det bara benmusklerna som ska återställas. 5 gåger 80 kilos benlyft tio gånger två dagar i veckan har återställt lite kraft men mycket saknas ännu. och sjukgymnasten sköna Emma har bestämt att jag ska klara 3 x 10 x 100 kilo innan jul. Det gör jag redan så mitt mål är 6 x 100 kilo x 10.

Konditionen är riktigt bra och hjärtat som undersöktes för två veckor sedan, verkar må bra av all ansträngning. Alla blodprover visade perfekta värden och nu gäller det bara att få tillbaka livslusten.

-

Dimman tätnar

För några dagar sedan körde jag bil på okända vägar och tvingades ta fram kartan. Eftersom jag är närsynt måste jag ta av glasögonen för att se på läsavstånd.

Jag löste problemet så när som på att glasögonen försvann.

De fanns inte inne i bilen och inte utanför.

Efter tio minuters fruktlöst sökande bestämde jag mig för att köra vidare utan glasögon och efter ytterligare cirka tio minuter kände jag att glasögonen föll ned från skalpen dit jag förde upp dem för att kunna läsa kartan.

För några veckor sedan skar jag upp stekfläsk och lade ned skivorna i min stora dyra stekpanna. Sedan gick jag till datorn för att kolla nyheterna och efter en kvart började det osa när rök nådde fram till datorbordet.

Fläsket var svart och stekpannan helt förstörd.

Batteriet var slut i brandvarnaren!

I förrgår skulle jag gå ut med soporna och när jag öppnade dörren började jag leta efter soppåsen men kunde inte finna den. Till slut tvingades jag strunta i soporna och gick till bilen för att åka till affären.

När jag skulle kliva in i bilen var soppåsen i vägen. Den hade jag haft i handen hela tiden.

I dag när jag skulle åka hem från gymmet, kollade jag att alla nycklar fanns i fickorna, men bilnycklarna och nycklarna hem saknades. Jag gick in i omklädningsrummet och letade men där fanns de inte. Jag letade i ryggsäcken men där fanns de inte. Till slut gav jag upp och satte mig på hojen för att tänka. Då kände jag att jag satt på nycklarna som jag hade lagt i bakfickan med plånboken men vem letar efter nycklar i bakfickan?
-

Hälsoundersökning

Klicka på bilden så blir den större

I morse var det dags för den årliga provtagningen inför rutinkontrollen på sjukhuset om en vecka.

Fantastiskt ekg och hyfsat blodtryck. 135/70 i vila liggande och 105/65 i stående.

Massor med blodprover ska nu analyseras och jag återkommer efter domslutet om två veckor.

Det första säkra resultatet är att min badrumsvåg visar exakt samma värde som sjukhusets.
-

Förkyld igen!

För tredje gången detta besynnerliga år, hostar jag natt efter natt och är egentligen väldigt överraskad av att sömnbristen den här gången inte slår igenom i vardagen. Jag har ont i kroppen, men är inte trött. Torsdag och fredag tränade jag och det kändes bra. I morgon blir det hårdkörning med Emma på gymmet.

Senast jag hade en lika vidrig hosta fick jag en flytande medicin som skulle fixa nattsömnen.

Cocillana heter mirakeldropparna och första natten när jag vaknade av en gigantisk hostattack gjorde jag misstaget att srunta i medicinmåttet och tog en rejäl klunk vilket senare på natten ledde till förmaksflimmer.

Den här gången är jag inne på andra flaskan Bisolvon 10 mg och hoppas att investeringen ska visa sig vara smart men misstänker att den ende smarte är direktören för Boehringer som tillverkar dropparna.

För övrigt ser jag fram mot vintern när jag äntligen ska få åka skidor med bra redskap. De här laggarna är tillverkade för en kroppsvikt mellan 74 och 79 kg och det bör stämma på mig fullt utrustad.

Under några veckor har jag sporadiskt använt mina nya dragband för att återställa förlorade muskler och nu ska det bli daglig regel.

Klicka på bilden med dragbandsinstruktionerna. De är bra!

 För övrigt ska det cyklas tills snön lägger sig bara hostan ger sig

-

Fettet har dunstat

Klicka på bilderna så blir de större

▲6/6 2011▲  ▼6/6 2012▼
minus 20 kg och nu har ytterligare 4 dunstat.

Efter en besvärlig revbensfraktur och jobbiga relationsproblem, har aptiten sviktat och ofta glömmer jag att äta. Det har fått kroppsvikten att rasa från 90+ till 66 kg.

Märkligt nog känner jag mig starkare är på länge rent fysiskt, men hjärnkontoret har fått virus. I dag är det andra feberfria dagen på tio dagar och jag träffade sköna Emma i går för att planera mina fysiska aktiviteter.

Nu gäller det bara att minnas var kylskåpet finns
-

Mynhygien mot demens

Klicka på bilden så blir den större

Det här är vad som tas fram ur badrumsskåpet tre gånger per dag och eftersom proceduren nyss är avklarad för första gången i dag, ser tandborsten lite sliten ut men den återhämtar sig snabbt.

Förresten kanske den ska bytas mot en ny den här veckan.

Hur som helst verkar det som att god dentalhygien har betydelse för god mentalhygien och i så fall motar jag herr Demens Alzenheimer i dörren med mina brutala angrepp på bröderna Karies och Baktus.

Det är bara ett problem med morgonritualerna och det är att kaffet smakar skunk efter tandborstningen och jag vill dricka mitt morgonkaffe just nu.

Kopp på er!