Ett tag tänkte jag att om jag ändå skulle stå ut till 70-dagen, skulle jag öppna den gamla whiskyflaskan och låta betänkligheterna fara åt skogen.
Det sunda förnuftet tog över och eftersom tanken på alkohol inte kändes det minsta lockande, åkte jag till kyrkogården och föreställde mig en pratstund med Jonny.
Den stunden blev en stark upplevelse.
Där insåg jag att inget skulle bli bättre av att jag söker Jonnys sällskap i förtid och jag beslöt mig för att i stället vårda vänskapen med alla underbara kvinnor som blivit så viktiga för mig efter Jonnys bortgång.
Dagen 70 kom och jag tillbringade den först på Akademiska Sjukhuset där de fixade till mina öron så att hörseln återställdes.
Sedan blev det en lång tur på kurviga upplandsvägar innan dagen avslutades med glassparty på altanen.
Nu får det bli som det blir och mitt fokus just nu är att fortsätta vårda fysiken med träning och vettig kost.
Änglarna ska jag vara rädd om eftersom de ger mig så ofattbart mycket värme och energi.
Tiden får gå och jag ska försöka upphöra med livsfilosofin "från tanke till handling på en nanosekund" eftersom det oftast resulterar i kaos och trasiga prylar.
Livet efter 70
Mot nästa mål!
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar