Räta på dig människa!

Sjukgymnasten Daniel Ersson som har den goda smaken att köra en Yamaha R1000, beordrade mig att räta ut kroppshållningen i dag. Dra tillbaka axlarna och sträcka på nacken var också goda råd. När jag dryftade detta med de underbara rehabflickorna Monica och Åsa blev det flera goda råd. Sedan monterade Monica en bred tape från nacken till ländryggen så att jag just nu sitter väldigt upprätt.

Nu ska alltså smärtan väck från ländrygg, nacke och höger arm.

Dags för rehabgympa igen!

Man kan fördröja åldrandesymptomen i sällskap med Monica och Stina


Underbara Monica ringde nyss. Hon och lika underbara Stina har fixat in mig på en ny omgång rehabgympa. På måndag börjar drillen igen under Monicas ledning.

Mina giktbesvär har spritt sig till lederna i båda stortårna, båda tummarna och höger långfinger. Fötterna och knäna värker. Höger överarmsmuskel och höger nackmuskel är inflammerade och jag hör inget med vänster öra. Starren på vänster öga har förvärrats, men jag har inte svininfluensa, fågelinfluensa eller ebola. Inte heller sars, tyfoidfeber eller malaria har drabbat mig. Dock har mitt korttidsminne havererat så att jag glömmer stekpannor och kastruller på spisplattorna för ofta.

Egentligen mår jag nog rätt bra, men småkrämporna gör att jag sover ännu mindre än mina normala sex sömntimmar.

Nu kom solen fram helt oväntat så här slutar gnället.

Dagsläget i slutet av augusti 2009

Inga akuta hälsoproblem men det värker i alla fötternas och händernas leder. Det är dock en bagatell jämfört med det lidande som reumatism leder till. Det gäller att se det ljusa i tillvaron.

När mina giktproblem kom, trodde jag först att det var artros, men lyckligtvis var det portvinstå. Nu kan jag ha mina fina eccoskor och kan gå flera kilometer om jag vill.

Alzheimers och andra demenssymptom

Inte vet jag om jag håller på att utveckla Alzheimers sjukdom, men uppenbart är det så att korttidsminnet håller på att haverera.

Nyligen glömde jag två dyra silverstone-stekpannor på spisen med ett par veckors mellanrum. De blev obrukbara och ersattes av två ännu bättre och billigare stekpannor från IKEA.

Nycklarna blir ofta kvar i dörren när jag går ut och altandörren står många gånger på vid gavel här jag kommer hem.

Den typen av hotande tecken dyker upp dagligen.

Nu finns det ändå ett ljus i den mörka tunneln och jag hoppas att det inte är ett mötande tåg.

I DN kan jag läsa om hur min favoritdryck kaffe kan vara såväl vaccin som medicin.
Mera om detta här.

Snabb förändring

Jag har varit sunt skeptisk till de nya superkuddarna med en konstig form. Mest därför att tevereklamen har varit så massiv, men i går köpte jag en på Jysk. Totalt utmattad efter flera sömnstörda dygn, grep jag efter ett halmstrå.Kuddjäkeln kostade mera än vad mina senaste 10 kuddar gjorde tillsamman, men den var rena sömnpillret. Huga vad jag sov och jösses vad ljust det blev i dag, Lite beror nog på att solen skiner igen. I morgon ringer doktor Richard för att höra hur jag mår och då ska jag rekommendera honom att ordinera superkuddar i stället för insomningskemikalier.

Jag har fortfarande en tung hosta, men jag mår riktigt bra ändå.

Då var det dags igen då

Elaka virus som snurrar runt i mitt blodomlopp

För en vecka sedan började det göra ont i höger sida av bröstkorgen när jag andades och hostade. På grund av yrsel och balansproblem hade jag svårt att gå. Från fredag kväll blev det tre vaknätter och i dag fick jag sjuktransport av Agneta till min favoritläkare Richard. Han konstaterade att jag är drabbad av en besvärlig lungsäcksinflammation och att jag kommer att överleva även detta anfall mot min hälsa, men att det tar tid innan det läker.

Säsongavslutning i dag på Rehab

I skrivande stund sitter jag med stelfrusna fingrar och har just hängt dyngsura kläder på torkning. Det regnar och jag har för ont i foten för att kunna gå till busshållplatsen så jag tog hojen.

När jag kom fram till sjukhuset trevade mina kalla stela fingrar efter ryggsäcken med gympakläder, men det var tomt på ryggen. Då mindes jag att ryggsäcken stod kvar i MC-garaget.

Så missade jag sista gymdagen, men om ni mina rehab-änglar läser detta så är jag tacksam för allt ni gör och hoppas att vi ses i höst.

Giktfoten har återtagit nästan normal storlek nu så att jag kan ha skor igen, men efter månader av snedbelastning av fotsulan, värker det nu i hela foten när jag går.