onsdag 2 november 2011

Tillbaka på banan igen!


För femtio år sedan var min kropp rätt vältränad, men åren sätter sina spår och numera är det mera runt än sunt.

Jag har känt ett stort motstånd mot att börja träna igen och det har berott på en blandning av psykiska och fysiska problem.

När vi begravde min bror Anders försvann en god vän som jag kunde ringa när jag ville ha en vettig samtalspartner. Nu får jag prata med mig själv eftersom det är så få som delar mina ideologiska preferenser och har tid att lufta dem.

Under begravningen var det som om vi begravde Jonny igen och smärtan blev förlamande.

Under de gångna två veckorna fram till i går kväll, har det hänt små viktiga saker som tillsammans har väckt min lust att jobba fysiskt igen.

Det senaste halvåret har jag slappat på grund av sorg och smärta men också på grund av gikt och ryggmuskelinflammationer.

För en månad sedan mötte jag vackra underbara Heidi som tidigare tog hand om mig på gymmet och hon berättade att hon hade börjat på en ny arbetsplats.

Eftersom jag föredrar att kvinnor behandlar min slappa lekamen, var det med viss oro som jag äntrade gymmet i dag, men Heidi är ersatt av vackra underbara Emma så nu jäklar ska det tränas.
-

Inga kommentarer: